Då är fjällveckan till ända. Det blev återigen en vecka i Idre. Jag är ingen vintermänniska och det kräver varje år viss stålsättning inför resan. Syftet med resan för min del är att Mia och framförallt barnen ska kunna åka skidor. Själv är jag ingen skidåkare men inte heller någon pimpelfiskare. Pimpelfisket har dock växt något med tiden. Detta är fjärde året jag är uppe och försöker. Förra året observerade jag en erfaren rödingfiskare som givmildt delade med sig av sina kunskaper. Från att inte ha landat en enda röding de första två åren fångade jag flera stycken. Knepet är att använda passivt fiskande blinkpirkar och att köra med 2-3 spön samtidigt. Fisket i år var dock segt. På 2 7 timmars pass landades 3 rödingar och ett par missades. Fiskarna är inte så stora men varje fångst känns lika viktig som en lax i Östersjön. Efter det första knycket i den ynkliga spötoppen gäller det att snabbt få tag i linan och förbereda för handdrill. Hinner man inte inför första rusningen är det kört. Linan ryker. Handrillarna är nervösa med flera turer upp till iskanten och sedan ner igen.
Så kom det lite vinter till slut. Just nu har vi drygt en decimeter snö och i natt ska det bli nedåt minus 10. Igår den 2 februari åkte jag ned till tjärnen för att pimpelfiska regnbåge. Isen var mellan 8-10 cm, vilket kändes tryggt. Bågarna var till en början tröga. Pimpelfiske när det inte hugger är drygt. Men så kom den där stöten i den lilla spötoppen och jag drog instinktivt tillbaka i ett mothugg. Det tar fullständigt stopp och sen bär det iväg under isen. Spöt slängs åt sidan och handdrillning tar vid. Sällan har att jag varit så uppspelt över en regnbågsfajt. Krokar 6st får upp hälften. Två linbrott. 0.20 Trilene fc är för klent. Fajterna tar tid. Fisken har hur mycket pulver som helst i det kalla vattnet. Upp till hålet och sen iväg igen. Det fräser om linan när fisken sticker iväg i sidled. De största bågarna är ganska kralliga och väger nog uppemot 1.5 kilo. Behåller en. Häftigt att se bågarnagenom hålet där nere i det klara vattnet. Skulle vilja ha en bild på det. Svårt när man är ensam.
Bilen krånglar igen. Denne gången blir det nog tyvärr kostsamt. Den slirar på växlarna. Usch, vad surt det är att lägga pengar på en gammal bil.
Fiskåret 2018 har totalt sett varit det bästa hittills för min del. Det är lite av en märkvärdighet eftersom min huvudsakliga fritidssysselsättning under 25 års tid varit sportfiske. Att då kunna utse ett enskilt år som det bästa känns därför lite märkvärdigt. Under 2018 har jag fiskat i huvudsak abborre, lax och gös. Det märkvärdiga består i att jag lyckats landa stora exemplar av samtliga dessa arter. Det har inte hänt innan under ett kalenderår. Men för att börja från början; ingen vintertrollingtur blev av 2018. Börjar få upp lite sug efter vintertrolling igen efter ett par års frånvaro från Vättern vintertid. Känner dock lite oro inför att hantera Flippern med sin tyngd vid vintriga ramper mm.
Flest turer har tillägnats borre och då nästan bara i Hossmoån. Borrefisket är enkelt och tillgängligt på ett helt annat sätt än laxfisket. Vårens största fisk landades i april och vägde in på 1710 g. Endast 3 dagar spenderades på Östersjön efter vandringslax. Min tur på havet fortsätter dock och en fantastisk vandrare på 15.6 kg fångades den 16/5 utanför Blekinge. Vandringsfisket är fortsatt årets givna fiskehöjdpunkt.
Hösten har under ett antal år varit en period ganska snål på fiskeframgångar för min del. Delvis beroende på låg fiskeintensitet men också kanske på felaktigt valda metoder och fiskeplatser. Under ett av höstens första höstturer till Hossmo med min lille son Albin fångade vi en kanonborre på 1640 gram. Hossmo har besökts otaliga gånger och ett årskort för 2019 kommer definitivt att införskaffas under förköpsperioden.
Under flera år har jag försökt att landa en storgös, främst i sjörna i anslutning till mina hemtrakter. Försöken har varit resultatlösa för min del. Flötmete är en metod som jag verkligen gillar och länge har funderingar funnits på att åter besöka storgössjön Krön som mina drivna specimenkollegor introducerade för mig 2008. Krön besöktes vid ett tillfälle 2017 0ch vid 2 tillfällen 2018. Vid det senare small den så på, storgösen som jag saknat under lång tid. Fisken var en honfisk på 6520 g och är efter laxen årets fiskehändelse för min del. Returer på Krön planeras för 2019.
En annan fiske/båtrelaterad aktivitet som seglat upp som nummer 2/3 i rangordningen över årets fiskehändelser är kräftfisket i Vättern. 2018 blir det tredje året vi var på plats med laddade burar. Vädret var jävligt men under den natt vi kunde ha burarna i fångades mycket kräftor. Retur även där 2019.
Planer för 2019
Pimpelfiske efter regnbåge (tjärnen) och röding (Idre). Vår- och höstfiske efter borre. Vandringsfiske efter lax (4 dagar, Blekinge). Höstfiske efter storgös på Krön. Jag skulle även vilja besöka Vänern sommartid för att bekanta mig med den sjön inför kommande äventyr på vintern. Djupkanterna runt Djurö känns heta och hela området i sig som otroligt naturskönt att vistas i. En stor öring står högt upp på önskelistan. Med på turerna hoppas jag på Peter, Tommy, Christoffer och den nya fiskebekantskapen Linus.
2. Åkte till Krön för att på plats konstatera att sjön var isbelagd…(28 mil t/r)
3. Löjsumpen läcker. Har knappt några löjor kvar.
Tre ganska allvarliga motgångar kan tyckas men Vänern kommer att få sitt besök. Kröngösarna kommer att återigen bli frästade och nya löjor kommer att insamlas. Har börjat fundera på en av mina gamla målsättningar som fallit i glömska. En 3 kilos blank havsöring tagen på fluga. Ett otroligt svårt mål, nästan i klass med 2 kilos borren. Har inte fiskat havsöring på flera år. Har nära till Öland och runt den ön går det trekilosfiskar om än glest. Funderar på en tur till den östra sidan innan året är slut. Sannolikt resultat; kallt, blåsigt och bom. Men vem vet konstigare saker har ju hänt.
Det här är ett efterlängtat inlägg i denna min digitala fiskedagbok. Jag har lyckats bärga en storgös! Jag har fiskat gös från och till sedan sent 90-tal. Gösfisket har i och för sig legat rejält på sparlåga de senaste 10 åren men tanken om att landa en storgös har ändå hela tiden funnits där. Det är en mycket speciell känsla när det som man många gånger fantiserat om faktiskt utspelar sig i verkligheten. I detta fall när den tunga fisken i andra änden uppvisar en gyllenbrun siluett i det grumliga vattnet och visar sig vara en grov gös. Drillen var med tanke på fiskens grovlek märkligt odramatisk. Gösen som var en honfisk på 6520 g och 87 cm gick upp i ytan för att ursinnigt ruska på huvudet direkt efter att hon valt att sluka min betesfisk. Jag kände tyngden på fisken med rusningarna uteblev. Istället la den sig i ytan och kunde lätt styras in i håven. En fantastisk känsla att se sin målfisk ligga där!
Efter ett par sega meteturer till gössjön var det denna gång lite som att proppen gick ur. Totalt landades 3 gösar och 2 gäddor. En stor fisk brändes efter ett tafsbrott. Flera betesfiskar var illa sargade efter kontakter med gös eller gädda. Denna efterlängtade fångst innebar nytt personligt rekord med nästan ett kilo. Krön kommer med all sannolikhet även att besökas under nästa höst.
Note to self; Kom ihåg att skiftet oktober november vid plusgrader verkar vara en het period både för gös och abborre. Flera fina Kalmarsundsborrar och storgösar kom upp vid denna tidpunkt 2018.
Jag och Albin stack iväg till Hossmo för att se om det fanns några huggvilliga borrar. Med oss hade vi ett specialspö till Albin för att han skulle få drilla fisk själv. Vattenståndet var högt och vattnet klart. Vi fiskade vi den bortre av öarna. Borrarna hög direkt. Albin fick drilla rejält. Blev överlycklig över att se grabben kämpa på med fiskarna och ropa efter håven (se bild…)
Dessutom behagade en bättre fisk hugga. Den vackra höstfisken vägde 1640 g och var 47 cm lång. Retur väntas i veckan- En riktig lyx med borrefiske i världsklass så nära hemmet!
Det går bra med att hinna med fiske nuförtiden, vilket måste vara ett sundhetstecken i en annars hektisk tillvaro som heltidsarbetande småbarnsförälder. Sedan sist har jag och Tommy fiskat gös i gössjön. Jag har också hunnit med ett besök i tjärnen och en eftermiddag/kvällstur i Krön efter den efterlängtade storgösen. Fisket i gössjön bedrevs med flötmetade björknor i sjöns djuphåla. Detta resulterade i två gösar mellan 2-3,5 kg till Tommy. Kul med lite aktivitet under gösfisket. Hyser en hatkärlek till gössjön. Många är de som fångat storgösar i den. Jag själv däremot blankar oftast. I tjärnen bjöd en urstark båge upp till kamp. Alltid lika trevligt att åka dit. Turen till Krön gav en 74 cm gös som togs med hem för att anrättas i form av en god fisksoppa. Gösskött är verkligen gott!
Motorn på båten har justerats ned ca 2 cm på akterspegeln, vilket jag hoppas ska leda till mindre kavitation. Båten planeras ställas in på vinterförvaring nu i oktober men förhoppningsvis rullas den ut för någon trollingtur redan i november. Siktet är inställt på Vänern i första hand. Mer om Vänertankarna senare. Jag kommer att köra med 70-hästarn även under nästa vår och sommar för att sälja den till förmån för större maskin under hösten 2019. Man lever bara en gång och det hade varit fint med 140 Suzukikusar som knuffar på i aktern.
Den skicklige fiskkonstnären Bo Wessman har hört av sig angående 17 kilos laxen från Hasslö 2015. Planen är att laxen är en av tre fiskar som han kommer att börja ta fram under hösten. Ser riktigt mycket fram emot detta.
I nästa vecka drar höstens abborrfiske i Hossmo igång för min del. Har planerat in åtminstone 3 st flexturer. Löja är fixat eftersom ett rejält gäng för en tid sedan letade sig in i Kalmar gästhamn. Kanske tynger det så pass att tvåan sitter i andra änden någon gång under hösten (drömma kan man alltid göra…)
Mycket har hänt sedan sist. Sommarsemestern är till ända. Vi tog 5 veckor varav de flesta spenderades i Kalmar och på Öland. Det har varit den varmaste sommaren i mannaminne. Vattentemperaturen i Kalmarsund var uppe och vände vid 27 grader!
Jag och Tommy har hunnit med två fisketurer. En till Vättern med målet att fiska röding. Vi hade dock oflyt med vädret och det blev aldrig någon riktig ordning med fisket. Ett par tre rödingar följde dock med hem till Öland för att förtäras. Den andra turen var det traditionsenliga försöket på ål. Återigen gick vi bet. Testade denna gång ett par spön med löjbit. Vet inte riktigt hur man ska få rätsida på ålfisket. Kanske är det dags att testa något nytt område. Kräftfisket i Vättern har också hunnits med. Vi åkte upp till Vadstena mitt under ett gigantiskt lågtryck, vilket innebar att vädret inte var med oss. Trotts detta fick vi till en natts fiske vilket resulterade i ett bra gäng med härliga vätterkräftor. Nu väntar flera kräftskivor i olika konstellationer. I övrigt så har bilen krånglat. Har fått byta partikelfilter, vilket inte var billigt. Vet ej hur det blir med bilen i fortsättningen. Just nu ligger den ute till försäljning. Trevligt nog har båten används till lite olika syften under sommaren. Vi har badat i badviken vid norra delen på Råön i sjön Bolmen, vilket var fantastiskt mysigt. Ally älskade båtens badbrygga och har under sommaren lärt sig simma ordentligt. Båten nyttjades också till rödingfisket och kräftfisket. Den är praktisk att sova i hela familjen även om Albins nuvarande utvecklingsfas kan vara lite utmanande. Hursomhelst så är jag mycket nöjd med Flippern så här långt. Den väger dock en del och kräver en bil därtill. Vet ej hur man ska lösa detta framöver. Diesel och bensin kostar 16 kr/L. Hybrid suvar är på tok för dyra vid inköp för en enkel statsanställd. Elektriska utombordare finns också men de är också alldeles för dyra. 70 hästarn är i minsta laget för båten och frågan är inte om jag kommer att uppgradera utan när. Känner oro inför att köpa begagnat. Har en del tråkiga erfarenheter av detta. En rejäl fyrtaktare är dock dyr och frågan är om en fossilt driven motor är framtiden. Många i-lands problem att grubbla över med andra ord.
Ser fram emot hösten faktiskt. Svalare väder och försök på storborre och storgös väntar.
Min lille son Albin är inne i en utmanande period just nu. Han retar sin syster och lyssnar inte på sina föräldrar. Humöret växlar kraftigt och han kan bli riktigt förbannad och kasta grejer hit och dit. Pojken behöver lite ensamtid med sin far tänkte jag och fixade ihop prylar till en fisketur efter braxen och sutare i Hossmo. Förhoppningen var att kroka en sutare vilken är den karpfisk som tilltalar mig mest. Viktigast är dock att fånga fisk när grabben är med. Väl framme vid kupagölen hinner jag inte få ihop det första spöt innan pojken kissar ned sig. Kalsonger och byxor åker av och han får bada. Halvnaken med solhatt befinner han sig överallt och ingenstans men mest tid spenderar han hoppandes i leran. Jag får i två feederspön där betet fäst över en liten feederkorg består av majs. Plötsligt tystnar det bakom mig. Jag vänder mig om för att se min son sitta hukad och bajsa mitt ibland de utspridda fiskegrejerna. Han slår sig nedan ned kort ifrån bajshögen för att inta det medtagna fikat. Det har ännu inte gått 15 min sedan ankomst. De sliter till i ett feederspö. Efter mothugget blir det stumt. En stor braxen rullar i ytan. Fisken fajtar inte alls. När Albin får syn på fisken utbrister han ”jävlar vad stor”. Jag blir chockad eftersom jag inte hört honom svära förut. Efter en mycket odramatisk drill ligger braxen i vattenbrynet. Albin vill hålla den men den är för stor och tung. Jag krokar loss fisken och puttar ut den mot djupare vatten. Fy fan vad slemmiga braxnar är. Albin har med sig sitt metspö. De kokar av löja nära land. Jag hjälper honom att agna med maggot och omedelbart dyker flötet men fiskarna fastnar inte. Albin blir förbannad och dänger upp tacklet i ett träd för att sedan fortsätta att hoppa i leran. En mindre braxen fångas och Albin försöker hålla denna. Pojken blir fullständigt nedslemmad av fisken och nu ryker även tröjan. Han fortsätter fisket iklädd endast solhatt. Jag hinner tänka att det är tur att inte Mia är här innan han återigen utbrister ”jävlar”. Jag tar ett djupt andetag och vänder mig om för att se Albin liggandes i leran. Solhatten har ramlat av. Det blir återigen bad. Jag byter till en mindre krok på Albins spö och fångar ett gäng löjor. Nu vill jag att Albin ska prova igen. Flötet dyker och Albin sliter upp tacklet som fastnar i hans hand. Han blir naturligtvis jätteledsen. Jag kommer på idén att bygga en barkbåt för att förlänga fisketuren något. Båten kantrar kort efter sjösättning varpå Albin blir ursinnig och skenar iväg i riktning mot bilen. Därmed beger vi oss iväg hemåt igen.
Datumet var den 16/5 2018 och det var dags för den tredje turen efter vandringslax. Fisket hittills har varit segt för de allra flesta. Som vanligt är det dock en del som kör över grov fisk och igår var vi en av de båtarna. Under de två första turerna landade vi tre laxar mellan 6-8 kg varav en visade tecken på att vara en vandrare. Temperaturen var mellan 5,5-6,5 grader under den första turen den 4/5 och mellan 7-8 grader den 12/5. Fisket den 16/5 startade precis som vid de två föregående turerna strax sydväst Ytterknuven med riktning längs med 40 metarn ut mot Tånghällan.
Havet ligger kavlugnt och ytvattentemperaturen ligger på morgonen på 10,5 grader för att stiga upp emot 12 under eftermiddagen. När alla grejer är satta säger jag till Peter att tar vi en vandrare idag kommer det att bli en episk trollingtur. Timmarna går. Det är knäpptyst på radion. Antalet båtar som vi ser har minskat radikalt jämfört med v. 19 då vi kunde räkna 23 båtar inom vårt synfält. Nu ser vi en eller ett par. Näbbisarna har kommit. Under dagen får vi ett drygt tiotal. Många är krokade på mitten. Otrevliga fiskar, vill inte ha in dem i båten. Vi har fiskat i cirka 6-7 timmar när Peter ser en stor lax vältra sig i ytan i mitt släp på barbordsidan. Det löser ut. Redan innan första rusningen hinner jag greppa spöt. Nu går det iväg långt och länge. Laxen tar inte lina snabbt utan den går långsamt men bestämt iväg rakt bakom båten. Den har tagit en Ismo Mag Mossa blyad med 50 g på planern. Jag har precis satt på skeden. Den kanske ha fiskat i 30 min.
Fisken är ruggigt tung och jag börjar fundera på om det kan vara en felkrokning. Jag får till en början inte in någon lina alls. Det är rejäl spänn på spöt och fisken bara står och tynger långt bakom båten. Exakt hur långt vet jag inte eftersom linräknaren krånglar. Jag beslutar mig för att dra åt bromsen något för att försöka pumpa in fisken. Den kommer till en början in en liten bit men dess tyngd gör det både tungt och oerhört nervöst. När den inte vill följa med längre går den lätt iväg med de fot jag kämpat med att få in. Den gör på detta vis åtminstone 2 st 150 fots rusningar och ett gäng kortare rusher. När jag ser den inkämpade linan rulla ut igen får jag en känsla av maktlöshet. Det är fisken som bestämmer. Jag kan bara stå där och hålla i spöt. Det är precis den känslan som man vill uppleva under trollingfiske. Det väger upp all tid och alla pengar som lagts ned.
Det börjar göra ont i underarmen och jag pumpar fisken med båda händerna med spöt stött emot magen. Det här är utan tvekan den starkaste fisk jag någonsin drillat. Och att dessutom få göra det i soligt väder med svaga vindar och i gott sällskap utgör ett magiskt fiskeminne. När fisken kommer in nära båten går den ner och ställer sig djupt. Peter ser den på lodet på 15 m rakt nedanför kölen. Jag pressar upp den och känner fiskens rörelser. Den går ett par gånger lite i sidled men håller sig duktigt ganska rakt bakom båten. När vi ser laxen första gången känns den gigantiskt. Den vänder silversidan till vid ett par tillfällen och som vanligt är jag helt övertygad om att den ska lossna. När fisken är uppe vid ytan börjar de sedvanliga huvudskakningarna. Det är nu de lossnar. Det blir en enorm press på grejorna på kort lina. Det känns inte bra. Men den lugnar sig och jag kan styra in den mot Peter som väntar med nätet. Jag ser inte håvningen med Peter tar den på första försöket. 15.6 kg och 115 cm laxdröm ligger nu i båten och återigen har vi fått vara med om att ta en storlax utanför Hasslö. Den tredje över 15 kg för min del.
Fisken är odlad och behålls därför. När laxen ligger på durken spyr den upp spigg som i förhållande till laxen är riktigt små (20-30 mm). Fascinerande att en så pass stor fisk tycker att det är lönt att käka spigg. Det bör innebära att vissa av de stora betesfiskstim som vi ser på lodet sannolikt är enorma mängder spigg och inte sill/skarpsill, vilket gör det möjligt för laxen att i princip simma igenom stimmen med öppen mun eftersom spigg inte direkt är någon simstark art.
Kalles fiske 